natura

Hur kommer det sig att vi blivit så rädda för att lukta något som inte är parfym?

Idag använder ungefär 90% av alla kvinnor i 25-årsåldern i Sverige någon form av deodorant eller liknande. Unga män är nästan lika flitiga. Tittar man i de äldre generationerna är det inte alls lika frekvent.

Deodoranter och antiperspiranter är egentligen två olika saker fast många produkter är en kombination av dem båda. Ibland kallas de felaktigt ändå bara för deodorant. Deodoranten tar bort lukt medan antiperspiranten minskar själva svettandet. Cirka en halv liter om dagen svettas man ut om man håller sig relativt lugn, medan om man arbetar hårt en sommardag kan svettas upp till fyra liter. Vätskan i sig luktar egentligen inte något, det är när bakterier börjar trivas i fukten och jobba med att bryta ner vissa ämnen som det börjar lukta svett.

En deodorant innehåller vanligen ca fyra fem olika slags ingredienser.

Doftämnen eller parfymer är där för att lägga sig över svettlukten, vilka i sin tur kan vara allergiframkallande. Man behöver också något som dödar bakterier. I allra sämsta fall kan det vara triclosan eller silver.

Alkohol tillsätts ofta för att binda lukt och för att ha något att blanda det hela i samt att det används som konserveringsmedel. Alkoholen är dock uttorkande, därför tillsätts siloxaner som är återfuktande.

En antiperspirant innehåller dessutom något ämne som förhindrar svetten från att komma upp ur svettkörtlarna, det är ofta olika aluminiumföreningar som täpper till porerna. Studier på möss visar att aluminiumföreningar kan tränga in genom huden. Det finns alltså en risk att de skulle kunna ansamlas inne i armhålan, men vad det eventuellt skulle kunna leda till vet man ännu inte. Som så ofta finns det studier som pekar i olika riktningar. De helt kända problemen med de starkare syntetiska aluminiumföreningarna är att de täpper till så effektivt att svettkörtlarna kan inflammeras och ge eksem och klåda. Sämst lär aluminiumklorid samt blandningar med något som heter zirkonium vara.

Aluminiumsulfat är däremot ganska snällt och egentligen en industriell variant av det naturliga ämnet alun. Alun används också i de här sammanhangen eftersom det fungerar sammandragande men utan att tränga in i huden eller täppa till porerna.

Detta var ett utdrag från boken: ”Badskumt” av Katarina Johansson, förövrigt en väldigt intressant och kritisk bok gällande dagens skönhetsindustri.

Mina tankar kring deodoranter och håriga armhålor

Långt hår under armarna kan göra att svettlukten blir starkare då bakterierna har något att fästa på och frodas i. Samtidigt som håret faktiskt växer där av en anledning- för att skydda våra lymfkörtlar som befinner sig i armhålan och som har den fantastiska funktionen att filtrera lymfvätskan som passerar körtlarna och därmed rena och försvara kroppen mot bakterier och mikroorganismer.

Så om du vill avlägsna det mesta av de ”illa-luktande” bakterierna, eller svettlukten som de flesta kallar det, men ändå behålla lite hår som skydd för bakterier utifrån är ett tips att klippa håret istället för att raka bort det. Då slipper du även röda blemmor och ”rak-finnar”. Tänk på att huden under armarna är extra tunn, känslig, absorberande och därmed mer mottaglig för olika ämnen, och särskilt när du rakat dig och därefter tillsätter olika typer av kemiska preparat.

Så var noggrann med vad du smetar på din hy och fundera en extra gång på varför du rakar bort ditt hår. Är det för att ”känna dig fräsch” så är ju frågan om det verkligen är fräschare att vara kal som ett litet barn under armarna och därmed vara mer mottaglig för bakterier och mikroorganismer utifrån? Och hur mycket vet vi om bieffekterna av att smeta på uttorkande alkohol, irriterande aluminiumföreningar, allergiframkallande konserveringsmedel och parfymämnen samt eventuellt hormonellt störande ftalater och parabener i armåhlan?

Om det känns obekvämt att gå runt med lite hår under armarna, om du är rädd för att människor ska titta och tycka att du ser äcklig ut så kan du tänka att ”Det här är mitt naturliga jag och jag är stolt över hur jag ser ut!” Det kan ta lite tid innan man vant sig vid den naturliga looken men jag lovar, vanan går att bryta! Och tro mig, jag och många med mig har lyckats, så varför skulle inte du!? Men självklart, om du verkligen vill raka dig och trivs med det, så gör det, men gör det då för att du verkligen vill, inte för att dina vänner, samhället eller reklamen tycker att du ska göra det.

Jag använder en salt-deo från Dermanord som är ett svenskt ekologiskt och biologiskt märke. Den innehåller bara de naturliga ingredienserna: alun, salt och vatten. Det finns olika typer av salt-deos, bl.a. på hälsokostbutiker och att beställa på nätet. Dessa kan jag varmt rekommendera då de inte har någon illaluktande doft av syntetisk parfym utan med hjälp av saltet tar död på bakterierna och därmed känns ingen svettlukt. Win win! Plus att den är väldigt dryg och räcker länge.

Om du hellre skulle vilja ha lite doft på din deodorant men ändå hålla dig till naturliga ingredienser så finns det många att välja på. Dessa märken går också att köpa på nätet eller på hälsokost: Rosenserien, Urtekram, ME mfl. De brukar kosta lite mer än de som finns att köpa i vanliga livsmedelsbutiker, men vill man vara rädd om sin kropp så kanske det kan vara värt de pengarna?

                               

Rexona Women aloe vera - inte ett naturligt val

Det kanske låter naturligt och hälsosamt med en deo som innehåller aloe vera, men faktum är att den första ingrediensen i denna deodorant är: Aluminum zirconium tetrachlorohydrex GLY.

Som sagt, denna ingrediens förekommer ofta i deodoranter på grund av sin förmåga att täppa till hudens porer samt att den förhindrar svettproduktionen. Så om du vill vara säker på att produkten innehåller naturliga ingredienser, läs innehållsförteckningen innan du gör ditt köp!

                                                                           

Eller, kanske du ska prova att lukta du, vem vet, du kanske luktar riktigt gott?! :)

Kommentera gärna om du har några synpunkter, frågor eller funderingar!

Många babyprodukter på marknaden innehåller olika typer av kemikalier och ämnen som kan vara skadliga både för oss, våra barn samt miljön. En produkt som jag stött på hemma hos många nyblivna föräldrar är babyolja som ofta används flitigt i badet och på deras barns rumpor. Flera billiga alternativ ex. Natusan baby oil innehåller till stor del ingrediensen Paraffinum liquidum som på svenska även kallas Mineralolja.   

Mineralolja är en vanlig bas i hudvårdsprodukter som tvål, schampo, balsam, bodylotion, kroppsolja, ansiktskrämer, deodoranter, makeup m.m. Den är billig i jämförelse med rena vegetabiliska oljor och har lång hållbarhet. Anledningen till det låga priset är att mineraloljorna är en restprodukt som framställs precis som bensin, asfalt, diesel och fotogen av fossil råolja.

Mineraloljor består av stora molekyler vilket gör att de inte tränger in i huden utan lägger sig som en tunn hinna ovanpå. De rubbar den naturliga fettproduktionen samt gör huden beroende av oljan eller hudkrämen som smörjts på. Alla petroleumbaserade produkter är mer eller mindre miljöbelastande och förorenande och många är svåra för naturen att bryta ned. Förutom det är även oljeraffinaderierna energikrävande och miljöovänliga industrier.

Mineralolja säljs under många namn, bl.a.: paraffinum, paraffinum liquidum, mineral oil, petroleum, petrolatum, vaselin oil, medicinsk vitolja, oleum petrolen, vaselin, paraffin, ozokerit, E 905.

Läs mer om mineralolja i inlägget: ”Mineralolja utan mineraler?”

Forskning har konstaterat att vår kropp absorberar 60 % av det som vi smörjer eller tillsätter huden. Ämnena som finns i våra hudvårdsprodukter absorberas alltså lätt genom porerna och in i kroppen. Barns hud är tunnare och känsligare än vår vilket gör att det är extra viktigt att de smörjs med produkter som är naturliga och därmed närande. För vem vill att ens eget barn ska behöva bada och bli smörjd i en restprodukt som lägger sig som en hinna på huden och torkar ut mer än den vårdar?

Men lugn bara lugn! Det finns många alternativ till mineralolje-baserade och miljöbelastande barnoljor på marknaden. Här är några exempel:

* http://www.jordklok.se/kroppsvard/oljor/ekologisk-babyolja-250-ml-bentley-organic

* http://www.weleda.se/hudvard/barnprodukter/calendula-body-oil/

* Urtekram baby oil finns bl.a. att köpa på välsorterade hälsokostbutiker

                 

Själv föredrar jag det billigaste och mest naturliga sättet nämligen att köpa en ekologisk kallpressad olja, exempelvis: olivolja, solrosolja, sesamolja, mandelolja, jojobaolja och för doftens skull eventuellt tillsätta nån droppe eterisk olja ex. kamomill eller lavendel. Ekologiska och kallpressade oljor finns att köpa på de flesta välsorterade livsmedelsbutiker, ekologiska butiker samt hälsokost. Välj en av oljorna eller blanda efter tycke och smak.

Glöm inte att även vi vuxna mår bättre av att smörja vår hy med ekologiska produkter utan tillsatser. Så de oljor jag just nämnde fungerar perfekt även för oss att smörja ansiktet och resten av kroppen med!

Om du vill läsa mer om ekologiska och naturliga tips för dig och ditt barn besök gärna bloggen Eco baby:

http://naturligbebis.se/2012/01/22/ekologisk-hudvard-for-barn/

Svenska Naturskyddsföreningen har granskat kemikalieinnehållet i 70 hygienprodukter för spädbarn. Mer info samt en lista med rekommenderade produkter:

http://www.miljomagasinet.se/artiklar/kemi_23.html

Lycka till och tyck gärna till!

I det här inlägget tänkte jag tipsa om en del produkter du kan göra själv av vanliga livsmedel och som även går att äta (även om kanske inte alla smakar så gott). Huden äter, dvs. den absorberar mycket av det vi smörjer den med. Så om vi inte kan tänka oss att stoppa hemikalier i munnen, varför ska vi då lägga dem på huden? Mycket av de syntetiska ämnen som finns i tvål, bodylotion, ansiktsrengöring, kosmetikaprodukter osv. går direkt in i blodomloppet och kan påverka kroppen negativt. Som jag nämnt i tidigare inlägg behöver vi inte tvätta, peela och smörja oss så hysteriskt som de flesta av oss gör idag. Men nån gång ibland vill man kanske ändå peela bort lite överflödig hud på benen eller i ansiktet, använda en mer skonsam rengöring för att få bort dagens makeup osv. Så här kommer en del tips på hur du kan byta ut dina "vanliga" produkter mot något som är mer naturligt och skonsamt mot din hud!

Ansiktsrengöring

Till oren hy samt acne:

Sesammjölk: Mixa sesamfrön med vatten till en krämig mjölk.

Applicera med händerna och tvätta av med vatten.

För torr hy:

1/2 dl kesella, några droppar olivolja, lite färsk basilika och persilja. Mixa allt till en slät kräm. Applicera och tvätta av med vatten.

Ansiktsvatten

Till alla hudtyper:

1 dl kokande vatten, ca 2 droppar eterisk olja – lavendel, timjan eller rosmarin. Låt svalna och häll över i en ren flaska eller burk med tättslutande lock. Låt stå i 1 dygn. Skaka före användning. Förvaras i kylskåp.

1 dl kokt avsvalnat vatten, 1 tsk äppelcidervinäger, 2 droppar eterisk olja lavendel. Låt svalna och häll över i en ren flaska eller burk med tättslutande lock. Skaka före användning. Förvaras i kylskåp.

Ansiktsmask

5 olika för torr och känslig hy:

¼ mosad ev. mixad avokado och en skvätt olivolja för jämnare konsistens

½ mosad banan, 5 msk mixade havregryn, 1 msk honung

5 msk mixade havregryn, 1 dl kesella, 1 msk honung

1dl creme fraiche, 2 msk ekologisk kakao

1 dl kesella, 2 msk kakao, 1 msk honung, 1 msk olivolja

Blanda ingredienserna och låt masken ligga på i ca 15 min. Tvätta sedan av med vatten.

Kroppsmask

För känslig hy:

2 dl mixade havregryn, 2 dl kokosmjölk, 2 dl olivolja. Blanda ihop och applicera på kroppen. Låt ligga i ca 15 min. Tvätta av med vatten.

Ansiktspeeling

För alla hudtyper:

1 msk florsocker och 2 msk olivolja. Blanda och rengör ansiktet med cirklande rörelser i en minut. Tvätta sedan av med vatten. Oljan som blir kvar på huden får gärna ligga kvar och tränga in.

1 msk mixade kokosflingor och 3 msk olivolja. Blanda och rengör ansiktet med cirklande rörelser i en minut. Tvätta sedan av med vatten.

Kroppspeeling

Kaffe- & kakaopeeling: 1 dl olja olivolja, 1 dl finmalet kaffe, ½ dl socker, 1 msk kakao, eterisk olja ex. lavendel eller rosmarin (kan uteslutas).

Saltpeeling: Salt, honung, äppelcidervinäger

Blanda ingredienserna och peela kroppen med cirklande rörelser. Tvätta endast av med vatten.

Ansiktsolja

Kallpressad mandelolja eller kallpressad jojobaolja. Fungerar bra till alla hudtyper. Finns att köpa på nätet, ex. dermanord.se, crearome.se eller i hälsobutiker. Applicera gärna innan läggdags och låt dra in över natten.

Bodylotion & handkräm

Olivolja- ekologisk kallpressad. Finns att köpa i vanliga livsmedelsaffärer. Enkelt att smörja och luktar gott. Låt gärna dra in över natten.

Avokadoolja eller solrosolja blandat med en till två droppar valfri eterisk olja blir en lyxig bodyoil.  Smörj gärna innan läggdags och låt gärna dra in över natten.

Sheasmör är ett vegetabiliskt fett från shea-trädets nötter. I rumstemperatur har det en vaxliknande konsistens men smälter av kroppsvärmen då du applicerar den med händerna. Går ej att göra själv, men finns att köpa på hälsobutiker samt på nätet. En jättebra produkt framförallt för att vårda torr och sprucken hud överallt på kroppen, särskilt händer och fötter.

Några tips innan du sätter igång:

För att få mixade havregryn, använd en stavmixer eller matberedare.

Använd gärna ekologiska produkter så långt det går för att slippa ev. besprutningsmedel m.m. Ekologisk kallpressad olivolja går att köpa i matbutiken och innehåller mer antioxidanter än varmpressad olja.

Tvätta inte bort oljeresterna som blir kvar på huden utan låt det ligga och dra in.

Blir det mask eller peeling över när du kladdat färdigt, ge den till någon annan familjemedlem som säkert också kan behöva en liten lyxkur!

Lycka till!

Innan jag började på Hälsoterapeututbildningen hade jag inte en aning om vad mineraloljor egentligen var. Det lät ju som en superbra ingrediens! En ansiktskräm som innehåller mineraler, det låter ju skitbra tänkte jag! Men så här några år senare, efter en hel del studerande och researchande har jag kommit underfund med att så kanske inte är fallet. Så det här inlägget skriver jag nu för att förhoppningsvis kunna inspirera och ge er några andra infallsvinklar angående detta ämne!

Mineralolja är en vanlig bas i hudvårdsprodukter som tvål, schampo, balsam, bodylotion, ansiktskrämer, deodoranter, makeup m.m. Den är billig i jämförelse med rena vegetabiliska oljor och har lång hållbarhet. Anledningen till det låga priset är att mineraloljorna är en restprodukt som framställs precis som bensin, asfalt, diesel och fotogen, av fossil råolja. Råoljan består av gamla djur- och växtdelar som legat i jordens inre i flera hundra tusen år. Så visst kan man säga att den är naturlig, men det tillhör också ett kretslopp som gick i graven för länge, länge sedan. I raffinaderier framställs sedan olika råvaror av råoljan. Vissa häller man i bilen och andra i små dyra krämburkar. Vaselin är en produkt som utvinns av mineralolja. Alla känner vi väl till den lilla gula plåtburken med en grön klöver på som många använder flitigt till sina torra och nariga läppar. Under min tonårsperiod användes detta dagligen. På varje lektion såg man klasskompisarna dra fram sina burkar ur fickan eller handväskan och frenetiskt smeta på läpparna så fort de började kännas torra. Jag var självklart en av dem.

Petrolatum (annan benämning för mineralolja) i klöver-vaselinburken och petrolatum i smörjoljan till bilen är i teorin samma sak. I praktiken finns det en skillnad. Den mineralolja som används i kosmetika är betydligt renare. Den får bara användas om hela raffineringsprocessen är känd och det kan visas att råvaran som används inte är cancerframkallande.

Mineraloljor består av stora molekyler vilket gör att de inte tränger in i huden utan lägger sig som en tunn hinna ovanpå. De rubbar den naturliga fettproduktionen samt gör huden beroende av oljan eller hudkrämen som smörjts på. Den bidrar alltså inte med något. Det kan lätt tolkas som att mineralolja innehåller mycket mineraler och därför är bra för huden, men den innehåller ingen som helst näring eller verksamma ämnen utan lägger sig bara som en skyddande film över huden. Detta kanske kan vara bra i vissa fall, exempelvis i en del medicinska krämer mot eksem då det är medicinen i krämen som är det viktiga, medan mineraloljan bara är där för att hålla krämen på plats. När det gäller just eksem undrar jag dock om man inte bör se bakom problemet och försöka finna roten till det hela istället för att smörja sig med starka kortisonsalvor för att lindra symptomen.

Eftersom mineraloljan inte tränger in i huden utan ligger kvar på ytan täpper den delvis till porer och kan ge upphov till finnar och pormaskar. Detta är i alla fall vad försäljarna av vegetabiliska oljor trycker på. Alla petroleumbaserade produkter är mer eller mindre miljöbelastande och förorenande och många är svåra för naturen att bryta ned. Förutom det är även oljeraffinaderierna energikrävande och miljöovänliga industrier.

Men hur kommer det sig då att vi använder schampo, lotion, deodoranter, smink m.m. som innehåller mineraloljor och andra syntetiska ämnen? Varför köper vi inte hellre produkter med innehållsförteckningar på svenska där man klart och tydligt kan se vad innehållet är? Hur många är det som förstår den latinska mumbojumbo-texten som ibland står så finstilt att man måste plocka fram förstoringsglaset för att kunna se att det är bokstäver och inget annat som är tryckt på flaskan?

Självklart är dessa syntetiska produkter mycket billigare än de vegetabiliska. Ett vanligt schampo kan du köpa för 10 kronor, varför då köpa ett för sex ggr pengarna? För det första är billiga produkter ofta utspädda med vatten eller andra ämnen för att fylla ut, för det andra innehåller de en hel del syntetiska förtjockningsmedel, konserveringsmedel och parfym som istället kan ersättas med mer naturliga ingredienser som även miljön mår bättre av då det mesta spolas ner i avloppet. Ett exempel på en produkt som innehåller en hel del mineralolja är babyolja som många föräldrar smörjer sina barn med dag ut och dag in. Paraffinum liquidum som är den latinska benämningen av en mineralolja står först i innehållsförteckningen på denna produkt, vilket innebär att babyoljan består till största del av detta ämne. Kanske inte så konstigt att barnen behövs smörjas ständigt, då de små krabaterna inte längre har användning för sina talgkörtlar som producerar det egna fettet, då oljan tagit över jobbet som förste smörjare. Pengar som bokstavligen rinner mellan fingrarna och arbete som görs helt i onödan.

Mineralolja säljs under många namn, bl.a.: Mineral oil, petroleum, petrolatum, vaselin oil, medicinsk vitolja, oleum petrolen, paraffinum, paraffinum liquidum, vaselin, paraffin, ozokerit, E 905.

Om du någon gång funderar på att sluta använda produkter med mineralolja och istället övergå till produkter med naturliga ingredienser, eller inte använda några alls, bör du tänka på följande: De första veckorna kan din hud kännas väldigt torr, detta för att mineraloljan hindrat hudens egna fettproduktion och du har blivit beroende av oljan. Det kan alltså ta ett tag för huden att repa sig och komma i balans igen. Så ha tålamod!

Jag använder bara ekologisk kallpressad olivolja som finns att köpa i vanliga livsmedelsaffärer till att smörja ben, armar, händer och ansikte de få gånger det behövs. Jag använder även jojobaolja som bl.a. finns på hälsokost och som är lite mindre fet. Den fungerar väldigt bra till ansiktet eftersom jojobaoljans molekyler är mindre än olivoljans och tränger därför bättre in i huden. Jag är sällan torr eftersom jag bara duschar när det verkligen behövs, d.v.s. ca 2 ggr i veckan och använder väldigt sällan tvål, vilket gör att jag heller inte behöver smörja mig särskilt ofta. Ganska enkel ekvation egentligen. Tvätta inte bort ditt naturliga fettlager så behöver du heller inte smörja på ett nytt.

Några tips på märken som är ekologiska, biologiska, ej testade på djur och som har innehållsförteckningar som är enkla att tyda är Dermanord, Urtekram och Marja Entrich. Dessa går att köpa på nätet, i hälsokostbutiker och via återförsäljare.

Ta gärna en titt i ditt badrumsskåp. Vad finns det för innehåll i dina produkter? Finns det något där du faktiskt kan vara utan?  Ta också en titt i ditt garage, finns det kanske några flaskor där som innehåller samma ämnen som de i badrummet?

I nästa inlägg om hudvård tipsar jag om en del produkter du kan göra själv av vanliga livsmedel och som även går att äta!

Huden är kroppens största organ, ca 1.8-2 kvm och väger ca 3-5 kg. Den har till uppgift att bl.a. skydda kroppen från skadliga solstrålar, bakterier, virus, gifter och uttorkning. Huden är också ett avgiftande utsöndringsorgan vilket betyder att hudens svettkörtlar transporterar ut slaggprodukter och gifter ur kroppen. Den är också ett viktigt andningsorgan som tar in syre och släpper ut koldioxid samt att den absorberar substanser, d.v.s. huden äter det vi ger den.

Huden är uppbyggd i olika lager- underhuden, läderhuden samt överhuden. Ytterst på överhuden finns ett lager av platta döda hudceller, svett och talg (fett) som bildar en stark skyddande yta, såkallat hornlagret. Detta skikt är hudens immunförsvar och är därför viktig att behålla för att kunna skydda kroppen från att bakterier och gifter ska tränga in. I de gamla avdankade hudcellerna finns ett antal vattenlösliga ämnen som fungerar som naturliga återfuktare, exempelvis: aminosyror, karbamid och salter av mjölksyra. Men eftersom dessa är vattenlösliga så åker de lätt snålskjuts med duschvattnet ner i avloppet om vi tvättar oss för flitigt. Det är därför vi blir torra av för mycket vatten på huden.

Om vi även använder tvål ryker också en del av det skyddande talget. Även detta gör att huden lättare torkar ut. Men då är det ju tur att vi har något som kallas hudkräm! För utan den skulle vi ju alltid vara torra som fnösken, eller? Kan det vara så att vi själva har skapat behovet av att smörja oss med body lotion och andra krämer, helt enkelt genom att tvätta oss för mycket? För när vi smörjer oss med syntetiska produkter torkar huden ut pga. av att talgkörtlarna slutar producera vårt naturliga fett. För varför ska de jobba i onödan, när en fet kräm kan göra det åt dem? För att inte störa hudens försvar med ämnen som rubbar den naturliga balansen är det därför lämpligt att tänka på hur ofta och vad man tvättar sig med.

Man ska vara medveten om att huden är väldigt skicklig att ta upp ämnen som appliceras på den, bara molekylerna är tillräckligt små. Två exempel är nikotinplåster och preventivplåster, där substanserna tränger ner i läderhuden, transporteras ut i blodet och påverkar olika delar av kroppen. Flera hudvårds- och kosmetikaprodukter innehåller också ämnen med tillräckligt små molekyler för att kunna tränga in i blodomloppet. Några ämnen som finns i kosmetikaprodukter och som misstänkt kunna störa hormonsystemet är solskyddsämnet benzophenone-3, antioxidanten BHA, silikonen cyclomethicone, konserveringsmedlen parabener samt ftalater som kan finnas i parfym.

Så för att vårda din hud och hålla den slät och smidig, försök att inte tvätta och duscha dig mer än nödvändigt, se upp för farliga solstrålar, ät bra mat, drick ordentligt med vatten, motionera, få tillräckligt med sömn och återhämtning samt fimpa cigaretterna! Detta har ni förmodligen aldrig hört tidigare :) Men faktum är att det inte finns några genvägar till ren och fin hy (förutom vissa som turligt nog fått föredömliga gener)!

Istället för dyra syntetiska krämer och oljor, använd gärna ekologisk och kallpressad mandelolja, avokadoolja, arganolja eller rapsolja eller kokosfett/olja till ansiktet samt som bodylotion, de är alla naturliga och skonsamma alternativ. De finns att köpa på de flesta hälsokostbutiker samt på nätet.

I nästa inlägg tar jag upp ämnet mineralolja som är en vanlig bas i hudvårdsprodukter. Det låter nyttigt med mineraler, men frågan är om detta verkligen stämmer..